Med endast fyra veckor kvar till seriepremiär kan vi glatt konstatera att försäsongen går mot sitt slut. Vi har ett par relativt tuffa månader bakom oss med en hel del fys i olika former, vilket förhoppningsvis lönar sig framöver. 

Den senaste månaden har vi spelat fyra träningsmatcher med blandade resultat och matchbilder.

Först ut var Gnosjö. En match där vi helt enkelt inte var med i matchen. Det var väldigt tydligt att vi inte var vana vid att spela på stora ytor och positioneringen lämnade en hel del att önska. Därtill ett flertal spelare på nya positioner vilket också påverkade. Slutresultatet blev 5-0 till Gnosjö och var för dagen ett helt rättvist resultat. 

I årets andra match stod Skillingaryd för motståndet. Vi började matchen rörigt och hittade inte rätt i positionerna, likt föregående match mot Gnosjö. Vi sprang mycket i onödan och gav Skillingaryd alldeles för mycket ytor att spela boll på, men efter ca 20 minuter fick vi efter lite tips och anvisningar ordning på positionerna och spelet jämnade ut sig. Successivt fick vi självförtroende och vågade hålla i och rulla runt innan vi satte in stötarna framåt. Det gav också utdelning genom ett kanonskott från Angelica som från 25-30 meter hittade bortre hörnet snyggt, målvakten helt chanslös. Efter målet tog vi över tempot och lät Skillingaryd rulla i backlinjen vilket fick dem att tappa tålamod. Därefter kom vi genom på djupet efter fint uppspel på vänsterkanten och Ida placerade bollen i mål. 2-0 vilket också stod sig halvleken ut.

I halvlek bytte vi in två nya ansikten på planen och fortsätte rulla boll med ett fint lugn första 10-15 minuterna, och då kom även 3-0 på hörna, fint innickad av Sofia. Vi bytte in de två sista avbytarna och fick rotera om på planen vilket gjorde att det blev rörigare på planen. Båda lagen skapade lite halvchanser men 3-0 stod sig och årets första vinst var inkasserad! Sammanfattningsvis en välspelad match där båda lagen ville rulla boll på fötterna. Vi vann rättvist i en match där Johanna E i målet inte hade mycket att göra vilket tyder på att vi skötte oss i alla led!

Näst på tur var Bor. En match som spelades i Rydaholm på en mycket fin plan, så det fanns mycket goda förutsättningar till att rulla boll, men vi tog dessvärre inte riktigt chansen. Inledningsvis spelade vi lite avvaktande, gick inte in i närkamperna och saknade det där lilla extra som nog hade funnits där om det varit en seriematch. I andra halvlek jobbade vi oss successivt in i matchen och hade en period på ca 20 minuter som var helt klart godkänd. Slutresultat 0-0 och en positiv känsla efter att ha spelat upp oss i andra halvlek - det är en styrka i sig! 

Och så dagens match, mot IF Centern, ett division 2-lag med höga ambitioner och spelskickliga spelare. Första halvan av första halvlek spelade vi bra, trots tufft motstånd. Det som framför allt skiljde sig från föregående match var närkampspelet som var många nivåer bättre! I andra delen av första halvlek blev felbesluten fler och passningsspelet lite för stressat vilket till slut straffades sig med ett mål bakåt och 0-1 i halvlek. Andra halvlek började något rörigt och innan vi fick koll på motståndarna hade det hunnit bli både en och två farliga situationer. Därefter tog vi kommandot och kvitterade ganska snart genom Frida. Andra halvlek karaktäriserades av bra positionsspel från vår sida, tuffa närkamper och många fina kombinationer på offensiv planhalva. Därtill ruskigt farliga hörnor från IF Centern och målchanser på båda hållen.

Man kan sammanfatta föregående matcher med att vi tar kliv framåt match för match. Vi har under den senaste veckan haft två riktigt bra träningar med hög närvaro och därmed också möjlighet att spela på större ytor vilket naturligtvis har positiv inverkan på spelet. Laget börjar sakta med säkert formas, och känslan är att vi kommer vara redo för division 2 när det om fyra veckor är dags för seriepremiär!

Årets STT-cup innehöll en nyhet som inte var till vår fördel: alla matcher i gruppspelet inleddes med en handikappstraff för det laget som ligger i en lägre division. För vår del innebar det att samtliga lag i gruppen hade en straff till godo mot oss.

Första matchen mot Kabel 80. Till skillnad mot föregående cup när vi mötte ett kvickt IFK Värnamo i den inledande matchen, mötte vi nu ett långsamt motstånd vilket gjorde oss likadana. Långsamma. En straff emot oss från början blev sedan 1-1 genom Felicia. Ett resultat som stod sig matchen ut.

Andra matchen för dagen (kvällen), där Öxnevalla stod för motståndet. Matchen började bra genom en snygg räddning av Bäckis i den inledande straffen. Ett kliv framåt från föregående match men vi saknade fortfarande det där lilla extra. Vi slarvade lite i passningsspelet och tog en del felbeslut vilket gjorde matchen lite onödigt nervös. 1-0 genom Agnes

efter en fin passning från Frida med 1,5 minut kvar att spela. Vinst!

Tredje och sista matchen i gruppspelet, med Gnosjö som motstånd. De satte sin straff och vi fick återigen börja i uppförsbacke. Vi inledde dock starkt och spelade väldigt bra de första 3-4 minuterna, med hög press och fint rull. Efter halva matchen tappade vi skärpan och slog bort en hel del bollar. Matchen slutade 1-2 till Gnosjö men vi gick ändå vidare som grupptvåa. Spelmässigt nådde vi inte riktigt upp till vår vanliga nivå i gruppspelet. Vi var lite för passiva i situationer där vi vanligtvis har högt speltempo och hög press. Därtill blev handikappstraffen ett psykologiskt handikapp för vår del. Med endast 10 minuter att spela är det ganska tufft att ha ett mål bakåt redan vid avspark och jag tror att det påverkade oss mer än man kan tro.

Nu väntade slutspel med två grupper med tre lag i vardera grupp, där ett lag i varje grupp går till final. I vår grupp hade vi Ulricehamn som imponerat tidigare under turneringen, och Hestra/Grimsås. I den andra gruppen gjorde Nittorp och Gnosjös två lag upp om finalplatsen. 

Vår första match var mot Hestra/Grimsås. Ett klart steg framåt jämfört med gruppspelet. Energi på planen, pepp från sidan och mycket mer driv i spelet. Vi hade inte riktigt flytet med oss och förlorade oturligt med 1-0. 

Den andra och sista matchen var mot ett storspelande Ulricehamn. Vi gjorde vår i särklass bästa match för dagen mot det i särklass bästa motståndet. Bra fart, fina kombinationer och framför allt viljan att vinna! Det blev förlust med 2-1 som lika gärna hade kunnat vara det omvända. Naturligtvis tråkigt med förlust, men än dock positivt att vi avslutar så starkt spelmässigt. 

I finalen vann till slut Nittorp välförtjänt över Ulricehamn. Vi tackar Nittorps IK och Dalstorps IF för en välorganiserad cup och säger: på återseende! 

/Alexandra

Lördagen den 26 januari. Dags för JOMA cupen 2019!

På plats möttes vi av beskedet att RÅs LB lämnat återbud, vilket innebär att vi endast hade två lag i vår grupp: IFK Värnamo och Hestra/Grimsås.

I den första matchen mötte vi det alltid lika spelskickliga IFK Värnamo som höll ett högt tempo från minut ett. Vi spelade med lite för hög press och jobbade alltför individuellt vilket snabbt straffar sig mot IFK. 1-0 blev 2-0 som till slut blev 3-0 som får ses som ett rättvist slutresultat. Inte nog med förlust, Julia Karlsson fick tyvärr lämna turneringen efter att ha skadat knät i en närkamp. 

En timmes vila innan match mot Hestra/Grimsås. En match där vi tog kommandot och satte 1-0 genom Sofia Bengtsson och en klassisk tåpaj, precis enligt instruktion. Några minuter senare var det dags för lagets andra Bengtsson att skrida till verket. 2-0 genom Mathilda! I matchens slutminut stängde Ida Helgemo matchen genom en riktig lyckoträff och vad som skulle komma att bli ett av turneringens snyggaste mål. 3-0 efter en fin laginsats! 

Kvartsfinal med Ljungby som motstånd. I en av matchens första minuter satte Julia Timhagen 1-0. Ljungby som även de är ett spelande lag, hade svårt att hitta fram tack vare exemplariskt positionsspel från vår sida. Trots att vi förde spelet var Ljungby inte ofarliga, och nervositeten på bänken dämpades något genom 2-0 signerat Ida Helgemo. I matchens slutminut inträffade en situation där en av Ljungbys spelare landade illa efter vad de flesta skulle beskriva som en vanlig närkamp med olycklig utgång. Domaren gav Moa gult kort, men ändrade efter diverse påtryckningar färg till ett rött. 40 sekunder kvar att spela och en person färre på plan. Johodå, vi höll ihop det!

Fyra timmars väntan innan semifinal mot Bor. Pga utvisningen i föregående match och Julias skada spelade vi med tre avbytare och fick ändra om lite i uppställningen. Vi spelade bra även den här matchen, men fick ett mål emot oss i matchens slutminuter. Med ett par återstående minuter hann vi inte reparera skadan och fick gratulera Bor till en plats i finalen. 

En sur förlust och endast några få minuter innan matchen om tredjeplatsen mot RÅs LB. Det märktes tydligt att vi hade svårt att ladda om, och att benen var tyngre än i början av turneringen. 0-0 efter fulltid och straffar väntade. RÅs gick vinnande ur striden vilket innebär att vi kom på fjärde plats. 

Sammanfattningsvis en bra laginsats och en lång dag i Gnosjö. Extra kul att se Johanna Emanuelsson som säker och orädd gjorde en fin insats i mål. I de första matcherna sedan serien avslutades plockade vi fram det där lilla extra som ibland saknas på träning - en fröjd att se! Nu laddar vi om inför STT-cupen i Nittorp nästa helg. Vi åker dit med ett taggat och revanschlystet gäng och hoppas kunna försvara förra årets vinst!

/Alexandra